Livet går vidare

Detta blir nog en sån där social-medierapport som jag egentligen inte gillar.
Trots eländet häromdagen går livet vidare. Stilla utan stora händelser. Min hand är oförändrat stel.
Igår hade vi familjemiddag med äldre sonen Thon, daughter in law och lille Diao. Inte så stor reservation hos honom längre, tack! Meningen var att Stem och hans nyblivna fru skulle varit med, men det fungerade inte. Åtta rätter, en liten rest kunde skickas med till Stem m fru. Mumsigt.
Idag poolen, imorgon Palm Hills (nytt golfförsök). Börjat läsa om Vi de drunknade.
Före middagen idag, stekt fisk och grönsaker, fångade Lilly och Nipper en råtta. Dödlig utgång för rodenten. Vi har redan fångat en i fälla och igår såg vi en katt på altanen. Skadedjuren hålls i schack.
Dagens citat vid avslutningen av Ballantine´s där tre spelare låg nära varandra i slutet: "The tension is so thick that I can cut it with my brain, and that´s not very sharp".
 
Byte av AC, exteriör
 
Byte av AC, interiör

Vedervärdigt!

Veckan började bra. Jag blev pushad av en golfentusiast att på måndagen pröva swingen som legat nere i över en månad. Vi åkte till en drivingrange och min medförda järnsjua gick riktigt bra. Armen gör litet ont och lillfingret är fortfarande orörligt och -känsligt. Jag hade planerat med en annan kompis att på tisdagen promenera arton hål med honom, för motionens skull...
Nu blev det istället arton håls spel. Första nio ganska visset. Backnine, 42 slag, det är ungefär vad jag skall ha normalt. Inga sviter efter ansträngningen...
Onsdagen, Immigration. Jag skulle flytta över mitt visum till det nya passet. Detta tog en evig tid, stämplar skulle dubbelkollas, datum skrivas om, allt manuellt. Dock oerhört vänligt om inte direkt effektivt. Det är alltid en lättnad att komma ut från Immigration med ärendet uträttat.
På eftermiddagen, pang-pang, dvs sista dagen på en begravning. nu var det kremering och för att skrämma eventuella onda andar smäller man smällare medan den döde går till Paradise.
Kvällen, stor fest för fyra unga män som nu skulle till Templet för att lära sig den sanna läran. God mat och bra musik! När vi skulle gå ville Ta gå in i Templet för som hon sa:"baby die".
Nu kommer det vedervärdiga:
Längst fram i Templet var tända ljus och rökelse. En bild på en söt 14 månaders pojke. Han hade blivit torterad till döds av sina föräldrar på det mest vidriga sätt. I Templet satt några släktingar som vakade över pojkens ande, han skulle kremeras dagen efter. En grandfather kom fram till oss med sin smartphone visade bilder på den stackars pojken efter misshandeln. Jag stod ut med två bilder, sedan var denna veckan förstörd...

Dramatisk natt

Kanske har jag nämnt att vi har hemsökts av en (?) mus. Jag har några gånger försökt fånga den -utan framgång. Nu hade Ta tröttnat och satte ut fällan.En otäck sak, stor som en LP-skiva och bestruken med en mycket potent klisterblandning. Meningen är att villebrådet skall lockas till en läcker matbit som sitter i mitten på LPn.
I natt väcktes vi av ångesttjut av hundtyp. Musen var fångad och dödad av Lilly. Tyvärr hade den lilla långhåriga hunden också fastnat i fällan. Hon stod nu och skrek med klister-LP och död mus fastkletade vid päls och tassar.
Med visst besvär skilde vi skivan från hunden. Jag tog skiva med mus och Ta tog hand om Lilly. Tyvärr tappade jag mitt paket på golvet och spillde klister på plattorna. Jag försökte få golvet rent, klistret var ohyggligt starkt och segt. Ta ömsom klippte ömsom försökte tvätta den olyckliga hunden till någorlunda klisterfrihet. OK, till slut hade vi två hyfsade resultat och kunde gå och lägga oss igen. På morgonen slog det mig att vi borde ha svept in LPmusen i något, så att inte vaktmästaren blev fast i eländet när han skulle tömma soptunnan. Vi kom försent, tunnan var tömd, vi vet inte hur den fine vaktmästaren har det...
 
Annars går jag kanske mot bättring. I förrgår knipsning och ansning av bougainvilleaträdet. Jag kan alltså hantera en långskaftad sekatör. Igår swimmingpoolen, kan ta ut simtagen utan stor smärta, tack!
 
Litet grumpy igen: Förre riksbankschefen mm Bengt Dennis blandade till det när han använde uttrycket " man lägger en våt hand" över vad det nu var.
Ett annat uttryck som i mina öron är helt fel: "det går åt som smör", precis som om smör är något särskilt åtråvärt. Jag känner till uttrycket "som smör i solsken". Skriva till spraket?
 
Idag stort kalas, ytterligare en i Tas stora släkt skall in i Templet. Vi har deltagit i förberedelsern. Ta lagar mat och jag dricker med grabbarna (hittills bara Coke).
 
Ansat. Växten med de röda blommorna i bakgrunden är ett hot som också måste ansas

Songkran

Inledningen blev våldsam på "seven dangerous days". Typhoon med åska natten till fredag ställde till elände, här men främst norr om Bangkok. Också starka vindar. Tas strandaffär i behov av renovering.
I övrigt: tidig morgon, Hua Hin för att blidka Buddha - gick bra. Besöka father, mama och mamas sister för vattenbegjutning. Därefter mer vattenkastning som jag avstod från.
Detta är alltså denna helgen man skall akta sig från i trafiken: Prognosen är 1 000 döda, 4 000 skadade. Man har kul, men lever farligt 
Först, grumpy: Språkrådets chef använder uttrycket  "stör sig på". Avgå! Jag funderar på att skriva till "spraket".
Grumpy 2. Ferry Linnbark,svensk, försökte smuggla ca 4 kg metanfetaminin till Malysia. Togs i tullen och dömdes till döden enligt landets lag. Ett otäckt, och i mångas ögon omänskligt straff ( utan att reflektera över hur mänga människors liv som kunde födärvas). Exhustrun är tydligen positiv till mannen, men gör självmål "självklart skall man ta sitt straff, men måste få en andra chans"...
 
Jag har, från min syster, fått klipp från den utmärkta landsortstidningen SDS. En artikel om namnlagskommittén gör mig förvånad. Jag trodde att Sverige hade en strikt hantering vid ändring av för- och efternamn. Nu vittnar kommitténs ordförande om ett häpnadsväckande kaos.. han menar att det är väl ok i första generationen med ett tokigt namn, men hur kul är det för nästa att heta Lijewråål, eller Skogsmus. Också namngivning - Mylove eller Jazz-Ture dömer han ut.

Ni har kanske läst själva, men här är några efternamn som har godkänts av PRV:
Tvärnit
Muminsson
Hårzon
Icke godkända (kan någon känna skillnaden?):
Kattoka
Julbäk
Låglänt
 
Mot bakgrund av detta är jag tacksam mot den bataljonschef som gav den indelte soldaten Carl- Olof Svensson det enklare, Gard.

Lättvindiga tankar, tyvärr har vår gode granne, Terry, troligen drabbats av lungcancer. Nu på sjukhus i Petchburi, kommer hem på tisdag. Sedan, tyvärr hemtransport till England. Om det blir så, kommer jag att sakna mina aparta vänner!
 
För att vi inte skall stanna i ett dystert läge, visar jag min pizzabagare (ej de Niro)
 
 
Nu kom ändå eländet in..
 
 

Kort och grumpy

En av mina favoriter, Johan Hakelius, föll (om han hade satt rubriken) när han (?) skrev "sluta klanka ner på varghonan". Man kan klanka eller, med ett lika gammalt uttryck "racka ner".
Ännu värre (i samma tidning, AB): rubrik efter en uppgörelse på arbetsmarknaden "partnerna är överens". Vilka anställs på tidningar om de inte ens kan skilja på parter och partners?
Förmodligen är detta gnäll ett stort slöseri med energi....
Nu startar Songkran, Thailändska nyårsfirandet. Den tid då några håller sig inne för att slippa bli bemålade med vit färg och överhällda av vatten. Det kan bli trevliga kalas i vattnets tecken. Tanken är att man renas inför nästa år. Plånbok och telefon i plastpåse.

Stilla dagar

Min arm har läkt, utanpå. Inuti återstår en del. Ont och stelt. Lugnt i värmen +37, vi närmar oss Songkran.
Ta har köpt orkidéer, vackrare än våra plastblommor...
Jag hade tänkt skriva om vårt menageri: hundar, möss, geckos + en annan ödla Tuck-kew (ätlig), fiskar, diverse insekter och en katt. Ta hade en katt med sig häromdagen, väldigt söt. Dock smet den ut första natten och kom inte tillbaka.
En bra bok ( min syster har skickat flera, jag återkommer om dessa): "Tage Danielssons tid" av en utmärkt man, som heter Klas Gustafsson. Tage D tycks ha varit den finaste, godaste människan under 1900-talet. Han sa bl a om arbetet med Hans Alfredson: " Vi bråkade sällan, vi bad inte varandra fara åt helvete - vi trodde inte på helvetet".
 
Fick ni svaret på frågequizen? Flatlusen har ju förlorat sin habitat genom brasiliansk hårborttagning... Kanske ingen stor förlust. Kunde man raka rådjuren slapp vi fästingarna.
 
Bild av vår kortvariga djurpark ( kan ni se den lilla katten på boken?)
 

RSS 2.0