ollethai

Jag är nu tillbaka i bloggosfären. De senaste veckorna har för min del präglats av otillräcklig hälsa (orolig mage, hosta och ont i foten). Energinivå: låg. Därför har bloggandet blivit lidande. Nåväl jag har kämpat mig igenom mina åtaganden. De golfarrangemang jag har anmält mig till eller lovat på annat sätt har jag ställt upp på, med förväntat resultat (man kan inta cancellera lagtävlingar). Några kalas har jag också varit på utan stora följder. Framförallt Sophias 5-årsdag ( se bilder) och balut i  lördags. Idag känner jag mig starkare, har två lediga dagar tills nästa golfäventyr, Sea Pines. En fantastisk golfbana om man kommer ut som det är beställt. Denna banan tillhör nämligen militären, så den kan vara stängd för att några höjdare vill spela i avskildhet. Man kan också hamna bakom en femboll långsamma generaler. Vi hoppas på det bästa.

Apropå generaler. Jag har sett flera artiklar i svensk press där man ojar sig över militärkuppen. Visst, den strider mot vår västerländska uppfattning hur politik skall bedrivas, men nästan alla här är väldigt nöjda med hur livet är just nu. Om det skall bli någon verklig demokrati här måste först utbildningsnivån höjas, utbildningsväsendet reformeras och korruptionen begränsas.

 

Alltså: nu har jag större energi och ser fram mot "the cool season". Pessimisterna kallar den "the not so hot season". Det är alltså varmt, just nu + 37 i skuggan på min altan.

 

Utvecklingen av vår by och arbetet med att bli självständiga går långsamt. Ägaren som vi träffade i Bangkok har inte återkommit med de dokument han har lovat oss. Vi var tvungna att ställa in ett ägarmöte pga för få deltagare. När det nu närmar sig skarpt läge är det viktigt att formaliteterna blir rätt.

 

Spännande

Hur i helvete kan man släppa fram en medelålders programledare i TV4 som säger: "jag är inte själv här...". Hon var ju där.

 

Jämför ensam-själv, var och vart. Språket berserk...

Tack alla trogna bloggföljare. Jag kan se på statistiken att många letar efter nya inslag. Det har gått en tid, men nu är jag tillbaka.

Allt är väl, det regnar och ställer till det för golfen.

 

Lördagen var resdag. Vi skulle träffa "ägaren" för att diskutera framtiden för vår by. En resa till Bangkok är ok, en resa i Bangkok är något helt annat. För det första måste jag inse att jag fortfarande är hopplöst analog. Vi skulle köra igenom den första biltullen -tvärstopp. Inga pengar i Golfs Freepass. Jag föreslog att vi skulle ställa oss i ordinarie kö. Han skrattade och tog fram "telefonen" och "toppade upp" sitt belopp i apparaten. Detta tog en halv minut.Man har ju tydligen med sig telefonbanken i fickan.  Därefter tog det desto längre tid, Bangkok är en oändligt stor stad. Vi kom bara en kvart för sent till mötet. Som det verkar är vi på rätt väg (med byns intressen alltså).

På inresan och hemresan åt vi på en  fin vietnamesisk/thai/italiensk restaurang. Jag försökte få dela notan, Golf sade: det är gratis. Det visade sig korrekt. Restaurangen (+7 till) ägdes av hans aunt. Vi betalade bara dricks till serveringspersonalen. Gratis är gott!

Vi hade en stillsam bangkoknatt. På söndagen besök vid Siam Paragon: det största varuhuset/gallerian jag någonsin har varit i närheten av. Från Rolls Royce och Ferrari (ja, riktiga bilar) till telefonabonnemang och banker. På övre och nedre floor enormt restaurangutbud.

Hemresa i ösregn. Golf sa: not much traffic, då var det ungefär som E6 utanför Göteborg en fredagseftermiddag. I och för sig var vi tacksamma att åka söderut. Tät, tät trafik i ungefär tio mil in till Bangkok.

 

Jag har aldrig varit någon stor beundrare av Pat Boone. Härom morgonen när jag förberedde mig för att spela golf på Springfield dök en gammal rad med Guwer Bergqvist upp "för dom har aldrig hört talas om Pat Boone". Inte mer med det, ordförande Golf hämtade mig i sin pappas bil. Hans egen hade kamremmen gått av på. Vi åkte en bit och Golf slog på pappans ljudanläggning: Pat Boone! Det var Love letters in the sand, Bernardine och det hela... Är detta magic eller tillfällighet? Jag inte tänkt på Gunwer B eller Pat Boone de senaste fem åren.