ollethai

I Vietnam hade vi planerat att åka ut till en spektakulär och ostörd arkipelag. Vi hade väl våra aningar när vi åkte dit i minibuss via souvenirförsäljning. Aningarna besannades... 2000 sådana här båtar trängdes för att komma ut i det orörda. Hemresan en nära döden upplevelse. Chicken race ingår tydligen i förarutbildningen här.
Hua Hin rustar för det stora ASEAN-mötet. Trafikkaos, poliskontroller och andra olägenheter just nu, kanske skulle vi lämna staden. Fortfarande varmt. Njutningen kvarstår.

Operan var ju vacker... Ingen föreställning och vi fick inte komma in.
Lägesrapport från Chokamol: varmt och blåsigt. Lunch idag, räkor med ananas och stekt ägg. Nu avkoppling med Hans och sedermera Ta på altanen. Vi lider inte. Nya vänner Lou och Natalie från USA förgyller ytterligare.

Mer trafik, outhärdlig. Sigge, var är du?

Mer trafik, outhärdlig. Sigge, var är du?

Här får ni en liten aning om trafiksituationen

Här får ni en liten aning om trafiksituationen

Såhär lurade man turister på pengar. Posering med frukt

Först ett klarläggande: jag kan stava till vederbörande och jag kan reglerna för hur det korta k-ljudet skrivs i svenskan. Ibland  kan det komma störande inslag vid bloggandet som påverkar kvaliteten.
Nu till Hanoi. Bilden visar utsikten från vårt hotellfönster. Det är inte dimma det är den ständigt närvarande smogen, som framförallt rök ut ur motorcyklarna (oljeblandad bensin). I Thailand kör man motorcyklar med fyrtaktsmotorer, avsevärd skillnad! Vi sökte oss tillbaka till hotellet med rinnande ögon och halsont varje dag.
Hanoi var en besvikelse. Vi hade förvarnats om att vädret var kallt och regnigt just nu. Det hade väl varit uthärdligt om inte resten var ganska förfärlig. Återkommer om det...
Här i Thailand har vi fått varmare väder. I dag +36 grader C. Vi har varit turister samt legat på stranden där det är härligt med sval vind från havet.
Peter: din skjorta har kommit tillrätta, du kan komma och hämta den nu!

Hundratals examinerades på kort tid. Namnet ropades upp och verbörand (som redan stod beredd) gjorde en bugning gick fram och fick betyget, bakcade tre steg och gjorde en ny bugning, gick ner från scenen. Hela individceremonin tog ca 5 sek. Effektivt. I dag var det varmt.

Idag var det examen! Jag trodde någon slags gymnasienivå, men det var ju universitetet i Petchburi vi kom till. Yum, min dotter (jag kallas uncle) var en av se många som fick sitt examensbevis idag. På fredag officiellt med mottagande av diplom från någon i den kungliga familjen. Här tar man ceremonierna på allvar.
Bilden visar en stolt mamma Pim och nyexad dotter Yum. Grattis! En fin dag som inkluderade besök på gamla palatset, jättestort på en höjd ovanför P-buri.
Snart middag med Ta. Jag har det bra.
Om Ann-Charlotte läser detta: jag blev jätteglad när jag såg att den lilla dottern hade kommit, njut!

Nu lämnar vi Singapore. Next stop Hanoi!
Här i Thailand har nu den gode vännen Hans dykt upp. Vädret är fint och vi gör inga ansträngande saker.
I morgon skall vi åka till Petchburi och delta i examensceremonin för en en god väns dotter. Jag tror att det handlar om slängkappor och platta hattar + Buddha. Jag tar med kameran och dokumenterar.

"To ex" var bara förnamnet i Raffles long bar. Här försöker Peter njuta av fällans största succe, Singapore sling.

Efter alla busstrapatser bestämde vi oss för en 2 timmars taxiresa från Melakka till Singapore. Mysigt med en trevlig chaufför som berättade litet om trakterna. Vi hade läst på och när vi kom till Singapore förstod vi Att frasen "to ex, man" var väldigt gångbar. Språket som talas är en obegriplig förvanskning av det engelska, kallas singlish. "To ex, man" betyder förstås: "alldeles för dyrt, herrn". Detta fick vi klart för oss på turistfälla nr 1, Raffles Hotel, som är dagens bild.
Skickas separat

Jag utgick från att Listerine var en känd produkt. Tydligen inte för alla.
Listerine är ett starkt munvatten...

Det blev några goda dagar i Melakka. En sådan gjorde vi utflykt till en omskriven ö som jag har glömt namnet på.
 ( ok, för vi åker inte dit fler gånger). I kön till båten såg jag det hittills mest genomtänkta survival-kitet. Kvinnan i mitten hade den jättestora lampan under ena armen och en levande höna under den andra (något skymd). Djungel-Jim i bakgrunden som alibi för bilden.
Singapore nästa!
En glad nyhet: mina grannar Neng och Claus skall få barn. Stort party efter beskedet. Fortsatte till sent sent hos mig. Denna dagen något mer stillsam. Min väninna Ta och jag åkte till Hua Hin för litet shopping. När jag tyckte att listan var genomgången frågade jag om det var något mer som behövdes. "Listerine" sa Ta lakoniskt. Hon hade inte sagt något om min andedräkt, detta var subtilt.

Minns ni mitt mangoträd?
Jag var väldigt sträng mot det före jul. Någon gång trodde jag att det inte skulle överleva skalperingen. Ett dött träd på tomten betyder stor olycka i dessa vidskepliga trakter.
När jag kom hem efter semester upptäckte jag utväxter i form av nya blad och kvistar. Lycka! Nu planterar jag en fin häck framför och allt är bra igen!
Funderar på att ta ner nyårshälsningen nu-

Förra inlägget kanske andades litet negativa känslor. För balansens skull visar jag dessa glada barn som den rutinerade farfadern Peter fick upp på golvet. Det var en kul afton.

Efter en timmes väntat och otaliga påstötningar kom föremålet!
Denna bild kanske främst tilltalar Hans B som brukar fotografera maträtter.
När den väl kom var grisen himmelsk (worth waiting for?). När vi äntligen var mätta och glada kom inte den beställda taxin, besvikelse och mörk promenad i duggregn. Till slut tillbaka i Chinatown. Tolvslaget togs om hand förvånande lågmält. Litet besvikna gick vi till hotellet.

Denna våningen rymde ung 1000 kineser och två svenskar. Undervåningen endast kineser. Här firades nyårsaftonen enligt månkalendern. Glad stämning, men det kom ingen mat till oss... Vi hade beställt spädgris (helstekt) och hade hela dagen föreställt oss detta skrovmål. Alla andra fick in sina rätter genast, vi väntade. Till slut - se nästa inlägg-