Vedervärdigt!
Veckan började bra. Jag blev pushad av en golfentusiast att på måndagen pröva swingen som legat nere i över en månad. Vi åkte till en drivingrange och min medförda järnsjua gick riktigt bra. Armen gör litet ont och lillfingret är fortfarande orörligt och -känsligt. Jag hade planerat med en annan kompis att på tisdagen promenera arton hål med honom, för motionens skull...
Nu blev det istället arton håls spel. Första nio ganska visset. Backnine, 42 slag, det är ungefär vad jag skall ha normalt. Inga sviter efter ansträngningen...
Onsdagen, Immigration. Jag skulle flytta över mitt visum till det nya passet. Detta tog en evig tid, stämplar skulle dubbelkollas, datum skrivas om, allt manuellt. Dock oerhört vänligt om inte direkt effektivt. Det är alltid en lättnad att komma ut från Immigration med ärendet uträttat.
På eftermiddagen, pang-pang, dvs sista dagen på en begravning. nu var det kremering och för att skrämma eventuella onda andar smäller man smällare medan den döde går till Paradise.
Kvällen, stor fest för fyra unga män som nu skulle till Templet för att lära sig den sanna läran. God mat och bra musik! När vi skulle gå ville Ta gå in i Templet för som hon sa:"baby die".
Nu kommer det vedervärdiga:
Längst fram i Templet var tända ljus och rökelse. En bild på en söt 14 månaders pojke. Han hade blivit torterad till döds av sina föräldrar på det mest vidriga sätt. I Templet satt några släktingar som vakade över pojkens ande, han skulle kremeras dagen efter. En grandfather kom fram till oss med sin smartphone visade bilder på den stackars pojken efter misshandeln. Jag stod ut med två bilder, sedan var denna veckan förstörd...
Kommentarer
Trackback
