ollethai

Min gode vän, Bill Squires, dog i torsdags kväll. En gentleman, men också ett varnande exempel när det gäller rökningens faror. Dödsorsaken var alltså galopperande lungcancer. Otäckt, han behövde mer och mer syrgas. Till slut räckte inte detta. Denna 76-åring had deltagit i koreakriget och till och med varit POW men lyckats rymma. Återkommen till de egna linjerna misstänktes han för desertering, men tortyrskadorna pekade entydigt på att han inte hade varit borta frivilligt.

 

De senaste dagarna har präglats av de ceremonier och festligheter som hör till. En märklig blandning, eftersom Bill var katolik. Som Captain har jag känt ett särskilt ansvar för att allt skulle avlöpa så bra som möjligt. Också avlasta Lada, hustrun, i någon mån. Mina plikter har jag gärna tagit och jag hoppas att jag har kunnat göra något vettigt.

 

Visst har det varit en sorglig tid, både under Bills sjukhusvistelse och efter hans död. Konstigt nog hade vi en trevlig fest för Bill igår. Inledde med Mässa och nattvard och slutade, på Ladas begäran, med kareoke och dans + öldrickning. Idag Mässa, nattvard och kremering. Nu är Bill "in Paradise", som man säger här.

 

Dagens citat: "Utan tvivel är man inte riktigt klok" Tage Danielsson

 

Namnet för dagen är givet...

 

Svaret på förra bloggens frågequiz: Huden (vad trodde ni?)